Elever i Helsingfors har serverats skolmat sedan 1943, medan man i övriga Finland började servera skolmat fem år senare. År 2023 fyller skolmaten i Helsingfors 80 år. Under årtiondena har den utvecklats som en del av vårt samhälle och är fortfarande en viktig tjänst för stadsborna. Vi sammanfattade skolmatens historia i Helsingfors från århundradets skifte till i dag.
första skedet
- 1896 Skolmatsfrågan diskuteras officiellt för första gången.
- 1905 Augusta af Heurlin grundar skolsoppköket Koulukeittoyhdistys. Fullmäktige beviljar ett finansiellt bidrag för att stödja verksamheten.
- 1918 Stadens centralkök öppnas på innergården till nuvarande Helsingfors stadshus. Matköer är vanliga i Helsingfors gatubild, och mat delas ut mot matsedlar.
- 1925 Fullmäktigeledamot Miina Sillanpää väcker en motion om gratis skolmåltider. Det genomdrivs dock inte ännu.
1940-talet: Den kostnadsfria skolmaten inleds
- Andra världskriget förde mig sig förändringar för hela matverksamheten, och under krigstiden förser Helsingfors centralkök armén, barn och gravida kvinnor med proviant.
- 1943 Lagen om gratis skolmat för folkskolelever träder i kraft. I Helsingfors börjar man genast verkställa lagen, medan den verkställs i övriga Finland först 1948. Med tiden blev mattjänsten också en del av dagvården för barn.
- En gång om dagen serveras kött-, fisk- eller grönsakssoppa eller välling. Kvaliteten på måltiderna är ännu inte fastställd i lag.
1950-talet: Mer näringsrik skolmat
- På matsedeln, som upprepas med två veckors intervall, står bland annat köttsoppa, ärtsoppa, olika slags gröt och torrproviant (grahamsemla eller smältost/knackkorv). Mjölk serveras i september, oktober och maj, annars serveras olika sorters välling.
- Skolmatskommittén rekommenderar för första gången att den näringsmässiga kvaliteten på skolmaten ska förbättras, t.ex. genom att öka mängden mjölk, kött och ost och genom att servera råa grönsaker (råkostbit).
- 1957 I folkskollagen fastslås att alla elever ska serveras skolmat som är näringsrik, god, bra för växande barn och gratis.
1960-talet: Gafflar och knivar tas i bruk
- 1968 Man börjar använda gafflar och knivar i skolorna. De beställdes redan året innan, men då serverades fortfarande ingen mat som skulle ätas med kniv och gaffel.
- Låd- och såsrätter introduceras på matsedlarna, och på matsedeln, som upprepas med fyra veckors intervall, står bl.a. köttbullar, dillkött, leverragu och köttfärssås.
- Den enda sallad som serveras är rödbetssallad, och rotsaker serveras i bitar.
1970-talet: Specialdieter beaktas
- Specialdieter beaktas i skolmaten (t.ex. diabetes, celiaki, fiskallergi och laktosintolerans) och man börjar utveckla matsedlarna systematiskt.
- I planeringen av matsedlarna börjar man använda matsedlar som upprepas med 6 veckors intervaller. Målet med dem är att varje dag erbjuda en fullgod måltid. Näringsvärdet i måltiderna beaktas mer än tidigare. Förutom rödbetssallad serveras nu även rotsaks- och kålsallader.
- 1977 I och med övergången till grundskolan ökar antalet måltider från 29 500 måltider per dag till 47 500 måltider per dag, och det finns 138 serveringsställen i stället för de tidigare 100.
- 1979 Matfabriken, som öppnats på Helsingegatan efter krigen, flyttar till en ny och modern matfabrik i Vanda. Där finns den ännu i dag.
1980-talet och 1990-talet: Åsiktsenkäter och nya smaker från olika delar av världen
- 1984 Den första omfattande enkäten genomförs där elever får svara på frågor om skolmaten i Helsingfors (1173 informanter). Favoriträtterna är fiskpinnar, köttbullar, makaronilåda med kött, kycklingfrikassé, ärtsoppa och köttfärsrisotto.
- 1990-talet I och med den ekonomiska depressionen försvinner kycklinglåren från tallrikarna och debatten om A-vitamin leder till att leverrätterna tas bort. Också dillkött och pepparrotskött försvinner från matsedeln.
- Förbehandlade råvaror blir vanligare och produkturvalet mer mångsidigt.
- Med internationaliseringen introduceras chili con carne, tortilla, wok och lasagne på matsedlarna.
2000-talet: Fler vegetariska alternativ och eleverna delaktiga
- Skolmatsalarna blir skolrestauranger, bespisningen blir matservice och eleverna blir kunder.
- Elevernas favoriträtter är fiskpinnar, spenatplättar, makaronilåda med kött, korngröt och tortillas.
- I skolorna grundas restaurangkommittéer, bestående av elever, som får delta i måltidsplaneringen.
- Man börjar också uppmärksamma matsvinnet: ”ät det du sätter på tallriken” och kampanjveckor om matsvinnet syns för första gången i skolorna.
- 2003 Elever med vegetarisk kost börjar uppmärksammas.
- 2004 Försäljningen av avgiftsbelagda mellanmål inleds och skolorna börjar erbjuda mellanmål med höga näringsvärden.
- 2007 Som föregångare i Finland erbjuder Helsingfors vegetarisk mat åt alla elever som vill ha. Varje dag serveras två måltidsalternativ som eleverna fritt får välja mellan. Ett av alternativen är vegetariskt.
- 2011 Stadsfullmäktige beslutar att alla skolor ska ha en vegetarisk dag i veckan. Den dagen serveras två vegetariska huvudrättsalternativ.
- 2013 Salladskomponenter börjar serveras på skolornas salladsbord, och användningen av grönsaker ökar.
- I och med en stor reform av matsedeln fästs mer uppmärksamhet vid hur skolmaten ser ut och dess konsistens, färger och smak.
- Som en del av utvecklingen av matsedeln återupplivas matråden i Helsingfors. Eleverna får delta mer i planeringen av skolmaten.
- 2017 2017 Den årliga skolmatsdagen börjar firas i augusti för att fira den kostnadsfria skolmaten.
2020-talet: Ansvarsfullhet och fortsatt utveckling av skolmaten
- I planerandet och tillredandet av skolmaten uppmärksammas ansvarsfullhet, klimatpåverkan och säsongens råvaror. Eleverna är delaktiga i att utveckla skolmaten och mattrender följs noga.
- 2019 Helsingfors fullmäktige beslutar att minska mängden kött- och mjölkprodukter med hälften i stadens matservice senast inom 2025. Detta genomförs med beaktande av rekommendationerna för skolmaten genom att i synnerhet minska andelen rött kött på matsedlarna.
- Skolmaten utvecklas systematiskt så att den blir ännu mer klimatvänlig. Rött kött på matsedlarna ersätts med till exempel växtprotein och produkter av fjäderfä och fisk.
- 2020 Som en följd av coronapandemins sammankomstbegränsningar delas skolmaten under våren ut till elever i form av portionspaket två gånger i veckan på olika utdelningspunkter runtom i Helsingfors. Måltiderna, som räcker för hela veckan, värms upp och äts hemma.
- 2022 Elevernas favoriträtter i skolan är bl.a. fiskpinnar, spenatplättar, tortilla med vegetarisk quornfyllning, broilercurry och knackkorvsås.
- 2023 På hösten introduceras en nionde vegetarisk dag (tidigare var de åtta) till matsedeln, som upprepas med sex veckors intervaller. Under åtta dagar (tidigare sju) serveras också fiskrätter.
- På matsedeln, som upprepas med sex veckors intervaller, finns det i dag många olika vegetariska alternativ (65 %), kötträtter (22 %) och fiskrätter (13 %).